Resan i Jesu fotspår

      1 kommentar till Resan i Jesu fotspår

Idag har vi rört oss kring sjön Gennesaret tillsammans med en miljon andra turister (känns det som). ”Jesus platserna” är grymt kommersialiserade och det finns horder av turister på varje ställe. Någon känsla av helighet har jag inte hittat idag utan mera en känsla av att vi var på en tur i nån sorts Disneyland/HolyLand.

Dagen hade två höjdpunkter. Först att vi var ut på en båttur på Gennesaret vilket var en skön avkopplande stund. Sjön ligger i en grop mellan bergen och jag kan mycket väl tänka mig att en storm kan blåsa upp på några ögonblick. Dessutom är det en mycket vacker trakt. Den andra höjdpunkten var när vi firade gudstjänst i Kapernaum vid stranden. Vi gjorde den tillsammans och det blev en fin stund av gemenskap.

Så vad ger då en dag i Jesu fotspår som idag präglas av busslaster av människor från alla världens hörn och souvenirshoppar fulla av ”krääsä”? Pekka sammanfattade det så bra: Det ger oss en bild av trakten som vi minns när vi läser bibeltexterna. Förhoppningsvis kan vi i minnet se bortom den kommersiella ytan och tänka oss tillbaka till Jesu tid.

Tre dagar kvar av resan.

Femte dagen på resa

      Inga kommentarer till Femte dagen på resa

Jag lever och mår bra. Vi har nu varit fem dagar i det heliga landet och sett massor. Programmet är späckat som det väl ska vara när det är en studieresa för teologer. Enda nackdelen är att det inte finns mycket tid att stanna upp och reflektera över det vi upplever.

Idag har vi besökt Masada, Qumran, Döda havet och ett snabbt varv till Jerico. Nu sitter vi i bussen på väg till Tiberias där vi ska sova i natt.

Masada är ett spännande ställe med stort symbolvärde. Qumran är stället där man hittade de sk. Dödahavsrullarna och i Jeriko såg vi det berg där Jesus frestades av djävulen. Döda havet är otroligt och håller på att gå förlorat. Vattenytan sjunker med 1 meter varje år! Sorgligt.

I morgon ska vi besöka viktiga platser för kristna kring Gennesaret och efter det har vi tre dagar kvar av resan. Tiden går fort när man har roligt.

Kom ihåg att du kan läsa mera i vår reseblogg. Länken finns i ett tidigare inlägg.

Jerusalem med en arkeologs ögon

Vi inledde dagen med en föreläsning under rubriken The Very Brief Introduction to Archaeology of Jerusalem med Doctor David Gurevich och det var en riktigt snabb genomgång av epoker och de första arkeologerna. Jätteintressant och informativ. Sen drog vi ut på stan för att se på allt möjligt under Davids ledning.

Vi började med muséet i Davids torn där vi beundrade utsikten över hela stan och bekantade oss med utställningar om olika epoker och vad som hänt i Jerusalem genom årtusendena. Jerusalem har förstörts ett antal gånger så de flesta byggnaderna är från 1800-talet eller senare.

Ett verkligt problem för arkeologerna är att inte går att göra utgrävningar hur som helst, var som helst eftersom stan är en levande stad byggd ovanpå de gamla lagren av stan.

Så gick vi genom området som kallas Davids stad och kunde åter beundra utsikten. Hela tiden bombade David oss med information om det vi såg. Så till den grad att det blev svårt att ta emot allting. Jag hoppas att det sjönk in på nåt sätt och poppar upp senare.

Dagens höjdpunkt var vandringen i tunnlarna under staden. Alla andra än jag och guiden gick genom den halv kilometer långa Hiskias tunnel som är delvis vattenfylld. De sa att det var en verklig upplevelse. Jag gick genom den kortare torra kananeiska tunneln som var ordentligt smal på sina ställen.

Tillbaka in till gamla stans centrum gick vi genom en avloppstunnel som gick under pilgrimsvägen till templetområdet och västra muren. Den tunneln är ca 800 meter lång, trång med halt golv på sina ställen och hela tiden i uppförsbacke. Phiu. Det var rejält jobbigt men jag klarade mig genom på egen hand.

Så kom vi fram till västra muren. Den muren är omkring 500 meter och byggd av stenar som väger omkring 4000 kg styck. Det är ändå bara en liten bit som är det som kallas klagomuren.

Vår guidade vandring slutade med en stund för reflektion på hustaken med åter en fantastisk vy över stan.

Efter det delade gruppen upp sig i en del som gick tillbaka till kyrkan vi besökte igår, den heliga gravens kyrka, för att ta en bättre titt och en del som besökte basarerna. Till slut sammanstrållade vi på Svenska teologiska institutet och alla utom jag gick för att äta på stan. Jag köpte lite ätbart i vår lokala supermarket och sitter nu i institutets trädgård och äter och skriver tillika.

Vi gick över tio kilometer igår och samma idag så jag är ganska mör i benen. Den här resan är ett andligt, intellektuellt och fysiskt träningsläger på samma gång.

Jag beklagar att det är så få bilder men jag bloggar med telefonen och har begränsade möjligheter. I kameran har jag över 600 bilder från två dagar så det blir en del att gå igenom när jag kommer hem…

Nu bär det av

      Inga kommentarer till Nu bär det av

Idag är dagen när resväskan och ryggväskan är packade. Passet, pengarna och solkrämen är med. Nu bär det av till det heliga landet för att på plats få studera var Bibelns händelser egentligen utspelade sig. RESFEBER!!!!

Man kan följa resan på instagram med @aboakademi @teologiska @kyrkratta och om du klickar på länkarna kan du se bilderna utan att själv vara registrerad! En blogg att kolla in är http://blogs2.abo.fi/detheligalandet/ som är resegruppens officiella blogg och förstås uppdaterar jag den här bloggen så ofta jag kan.

En klar, tusen kvar

      Inga kommentarer till En klar, tusen kvar

Ah, idag känns det bra. Jag gjorde klar recensionen för 10 poängskursen och skickade in den till professorn. Nu är det bara lite smått kvar för kursen Det heliga landet och sen blir det sommarlov. För jag insåg just att jag faktiskt inleder mitt sommarlov med att åka till Israel. Eller nåja, jag ska ju skriva en resedagbok sen förstås men det är småsaker.

Fast å andra sidan har jag ännu en massa grejer att hinna med före resan. Gudiekursen jag går som hobby tar en massa tid den här veckan. Jag känner mig ganska rörig i skallen just nu så allt jag måste komma ihåg skriver jag upp på små lappar för att inte glömma något. Det ska nog bli skönt sen när vi reser iväg och jag inte behöver komma ihåg en miljon saker mera.

5 dagar kvar till resan!

Resfeber och deadlinebrådska

Idag trillade flygbiljetterna in i min e-postlåda. Flygbiljetterna för studieresan till Israel. De fick min resfeber att stiga märkbart för jag har lite svårt att förstå att jag om en vecka är på väg mot det heliga landet!

Före det har jag bara massor att hinna med och klara av. Så jag känner att den här veckans dagar bra gärna kunde fördubbla sig men det lär de knappast göra så det är bara att bita ihop och jobba på. Sen får jag väl säga att det är då jag jobbar bäst, när tiden är begränsad och jag måste skärpa till mig.

Bara jag har allt undanstökat innan resan så får jag njuta av en väl planerad, lärorik resa till landet som är kristendomens vagga. Det ser jag fram emot!

Men hjälp, vad ska jag packa med mig????

Kandidatexamen

      Inga kommentarer till Kandidatexamen

Så kom då dagen när jag fick ett kvitto på mina studier. Jag är inte färdig för det, tro inte det. Det här är ett etappmål. En examen som jag egentligen inte gör någonting med men som ska klaras av för att komma vidare till slutmålet och magisterexamen.

Här kommer en bra förklaring på vad det är jag klarat av.

Mitt huvudämne är praktisk teologi. Som biämne valde jag delat biämne med hälften nytestamentlig exegetik och hälften kyrkohistoria. Alla de här delarna bedömdes med vitsordet 4. Kunskap i det andra inhemska språket bedömdes med goda insikter. (släng er i väggen alla mina gamla finska lärare som inte trodde att jag skulle klara det!) Så jag är nog riktigt nöjd och glad över mitt betyg.

Det som återstår är 120 studiepoäng för magistergraden. 40 studiepoäng har jag redan klarat av, 15 sp håller jag på med och får färdiga den här våren så till nästa läsår väntar 66 studiepoäng. De består mest av graduskrivande och praktik. Så nästa vår, om Gud vill, har jag nästa examens betyg i min hand!

Det är nog lite spännande att det faktiskt blir mitt sista studieår. Jag som tyckte att det skulle vara en låång tid att studera fyra år men nu har tre år gått i ett nafs! Roligt har det för det mesta varit och jag är innerligt glad att jag vågade steget!

Jubileumsfesten

      Inga kommentarer till Jubileumsfesten

Teologiska studentföreningen firade sina 50 år lördagen 29 april. Festligheterna inleddes med solenn akt i Humanisticum. Det betyder att föreningen fick motta hälsingar och gratulationer från när och fjärran. Där stod vi finklädda hela bunten med ett skumpaglas i handen och försökte applådera efter varje uppvaktning. Det är inte så lätt att klappa i händerna OCH hålla i ett glas till lika.

Efter detta blev det kaffe i Arken. Där kunde man mingla och prata med vänner och bekanta. Så blev det föredrag men det hoppade jag över för att hinna installera mig på mitt hotell. Dessutom behövde jag dra på mig långklänningen och fixa till krigsmålningen. Det var rätt skönt att ta det lugnt en liten stund också.

Så blev det dags att ta sig till festen. Jag fick hänga med ett gäng som åkte taxi till festen. Det var ingen vanlig taxi för det var inget vanligt gäng heller. Det var en KARAOKE-taxi! Det hade jag ingen aning om att det fanns men kul var det att åka omkring i Åbo och sjunga mer eller mindre suspekta sånger.

Kl 18.30 var vi framme vid Radisson Blu Marina Palace Hotel där festen gick av stapeln. Det började men en stunds mingel med skumpa då man kunde hälsa på alla vänner som man kanske inte sett på år och dar. Omkring klockan sju blev det dags att inta platserna vid borden. Kvällen varvades med program, mat, mingel och snapsvisor. Fantastiskt nog deltog tre biskopar! Det var högtidligt och värdigt och avslappnat och roligt. Jag är fascinerad av hur det kan vara både högtidlig och avslappnat på samma gång.

Biskop Björn hälsade oss välkomna, ordförande Sabina Sweins höll tal, Oskar Arngården från Uppsala festtalade om hur han får träning och tro att gå ihop. Ärkebiskop emeritus John Vikström tog spontant till orda och tackade för festen. En trio teologer som sjunger i Florakören sjöng ett par vackra sånger. De sjöng så fint och proffsigt att det gick kalla kårar!

Kyrkråttan hade slunkit ner i handväskan och var förstås med på festen. Här kommer bildbevis på det.

Den allra roligaste programpunkten var när biskop Björn med familj musicerade. Björn introducerade sonen Måsse på piano, frun Maria på saxofon och förklarade så problemet med att hitta ett lämpligt instrument åt honom själv. Han har spelat det mesta i sina dagar, allt från blockflöjt i skolan till bas i nåt band men påstod att han aldrig blivit bra på nåt instrument. Så de hade prövat med gitarr men gillade inte hur det lät. De hade prövat med trumma men gillade inte heller det. Men så hade de till slut hittat ett instrument han kunde hantera så att de kunde acceptera resultatet. De satte igång och Björn drar fram en blockflöjt som han spelar på, hellre än bra. Publiken skrattade så den tjöt och programnumret belönades med stående ovationer. Det är så härligt hur biskopen kan bjuda på sig själv och spexa till det! Han är förutom en god teolog en varm och humoristisk typ.

Efter den fina festen blev det eftersläpp på Börsen. Väl framme vid Börsen insåg jag att jag nog mådde bäst av att fortsätta promenaden till hotellet för att gå och lägga mig. Jag har aldrig riktigt gillat nattklubbar så jag saknade inte nattsuddet utan lade mig nöjd mellan rena lakan för att följande dag äta en smarrig hotellfrukost och toppa den med en diger sillfrukost. Burp vad jag var mätt efter det!

Tack till alla inblandade för en fantastik fest!

PS. Här kommer bild på klänningen. Bilden är tagen hemma före festen, så se på klänningen och inget annat, tack!

 

Berättelsen bakom

      2 kommentarer till Berättelsen bakom

Studielivet består inte bara av att plugga och tenta. Det visste du ju nog redan. Det här inlägget berättar om hur det kan gå när man ska gå på årsfest.

Jag hade länge tänkt att jag hade klänningen klar för TSFs jubileumsårsfest. När jag provade den för en dryg vecka sen insåg jag att den krympt i skåpet och att jag behövde en ny. Att köpa en kan vara dyrt och krångligt så jag bestämde mig för att sy en. (Att sy en är ju då inte krångligt??)

Så på fredag eftermiddag beställde jag mönster på nätet. När mönstret damp ner i postlådan på måndag eftermiddag kunde jag rusa iväg till stan för att köpa tyg. Jag hade funderat ut hurdant tyg jag ville ha men var rädd för att det skulle föra med sig problem om jag inte hittade just ett sånt tyg. Nå väl, tyget fanns så det var bara att köpa det, åka hem igen och sätta igång.

Mamma kom och hjälpte till. Först klippte vi ut mönsterdelarna ur mönsterpappret.

Så placerade vi ut mönstret på tyget. Trådrakt! Klippte ut delarna och sen var klockan så mycket att det var dags att gå och lägga sig.

Under tisdag och onsdag fick sömnadsprojektet vila för jag hade ju en latintent att klara av mitt i allt. Ja, och så hade jag ju glömt att köpa tråd… Den köpte jag på onsdag.
På torsdag satt jag igång igen och sydde ihop alla delar. Åter fick jag ovärderlig hkälp av mamma. Att få en dräkt att sitta rätt och snyggt kräver provningar och då är det nästintill omöjligt att själv se hur det sitter.

Raksöm. Pressa sömmarna. Zigzag. Jag har en Overlock-maskin men i det här fallet var det den gamla beprövade metoden som var bäst.

När det blev dags att fålla upp klänningen vägrade mamma krypa på golvet så jag fick klättra upp på arbetsbänken i köket!

Klänningen blev nästan klar under torsdagen. Det sista fixade jag på fredag. På fredag sydde jag också boleron. Fast jag fick lite skrämselhicka när jag började sy den. Plötsligt insåg jag att jag borde ha köpt fodertyg också. Jag grävde i mina gömmor och hittade ett svart fodertyg som just precis räckte till. Phiu! Boleron bar räddad.

På fredag kväll hade jag min festdräkt klar. Skor och handväska hade jag köpt på onsdags morgonen i flygande fläng. Redo för fest!

Hur blev festen då? Otroligt högtidlig, hjärtlig och rolig. Så där som det bara blir när teologer ordnar finfest. Jag får berätta mera i nästa inlägg.