Praktik i kubik

      Kommentarer inaktiverade för Praktik i kubik

När biskopen i tisdags kom på besök till Teologiska studentföreningen talade han om vad stiftet förväntar sig av de blivande prästerna. Det ska skrivas en portfolio och man skall vara församlingsaktiv – jo, jo, det hade jag koll på. Man ska göra sin församlingspraktik och sen gå på stiftets praktikseminarium som ordnas i oktober varje år. Här hajade jag till. I oktober varje år? Det var jag medveten om men jag hade inte tänkt tanken till slut för det förutsätter att man gjort sin praktik före det. HJÄLP! Jag har ingen tid att gå på praktik den här våren utan jag får försöka klämma in den i september nästa år. Det passar ju i och för sig bra att inleda studieåret med en månads praktik. Tror jag. Jag hoppas att jag inte plötsligt har nån kurs som börjar då och som jag måste närvara på.

Så, församlingspraktik. Jag har funderat på att det skulle vara lärorikt att hitta en församling som är så olik det jag är van med som möjligt. Alltså, huvudstadsregionen torde ju kunna erbjuda det.

Så, boende. Känner jag nån jag kunde bo hos en månad? Jo, jag har en studiekompis som köpt hus. På onsdagen träffades vi och jag frågade om jag får hyra ett rum för en månad och visst var jag välkommen att flytta in! Härligt! Tänk att det finns så fantastiska människor.

Så, församling. Vilken ska jag fråga först? Esbo ligger nära studiekompisen hem och Esbo svenska är en STOR församling. Den är garanterat annorlunda än lilla Nagu eller ens Pargas. Så igår kväll skickade jag ett mejl till kyrkoherden och frågade försiktigt om de kunde tänka sig att ta emot mig. Idag kom svaret att jag är välkommen! Fantastiskt! Underbart! Jag dansar på moln!

På bara några dagar har jag fått ordnat min drömpraktik. Jag är tacksam, superglad och förväntansfull. Varför är det plötsligt så långt till september?

Det känns som att 2017 kommer att bli ett superspännande år med många roliga händelser.

När det flyter på

      Kommentarer inaktiverade för När det flyter på

Som motvikt till förra inlägget kan jag berätta att jag idag jobbat flitigt hela dagen och fått gjort en hel del. Två uppgifter som har deadline på fredag respektive söndag är avklarade och inlämnade. Nu kanske nån får för sig att utropa hur duktig jag är men det vill jag undanbe mig. Jag har varit förutseende och velat undvika stress. Det är den enkla sanningen.

Dessutom kan det bero på att jag vilade hjärnan i helgen med att storstäda. Det är en evighet sen vi städat så här grundligt sist och jag njuter av att ha fått det gjort. Det är otroligt hur psykiskt skönt det kan vara att få det fysiskt rent i knutarna!

En annan morot till att få uppgifter undanstökade är att jag ska ta mig en shoppingdag i morgon. Så för att med gott samvete kunna smita från min studiekammare gäller det att inte ligga efter med sånt som borde göras. Det som ännu kunde göras är sånt som inte har någon egentlig deadline och alltså kan vänta.

Så till slut blir det att träffa biskopen i morgon kväll. Han besöker Teologiska studentföreningen varje år och det är jättetrevligt. Det utlovas info, samtal och kaffe. Det sista klarar jag mig utan fast det påstås vara det femte evangeliet.

 

Skrapa ihop kunskap

      1 kommentar till Skrapa ihop kunskap

HUR kan en del dagar vara så fruktansvärt tröga? Jag skrapar och skrapar men intresset för studierna verkar ha runnit ut och gömt sig i golvspingorna. Eller nåt i den stilen.

texture-1534271_640

Pixabay.com

Jag steg upp lite efter sju och lät morgonrutinerna ta sig tid. Sen satte jag mig ner med latinboken och översatte en uppgift, nej faktiskt två! Suck. Sen var hjärnan mos och jag hade ingen lust att pränta former av qui, quae, quod och is, ea, id fast jag vet att det är jätteviktigt och supernödvändigt för att jag ska förstå någonting alls i fortsättningen. Deltenten förra veckan gick faktiskt bra för jag fick en fyra, men jag inser att loppet inte är vunnet ännu, den andra deltenten ska också klaras av. Jag är så förnuftig att jag vet att det skulle gälla att pränta lite former varje dag eller åtminstone varje vecka nu för att inte drunkna i sånt som jag måste kunna till nästa deltent men förnuftet vinner inte alltid.

Så här sitter jag nu och bloggar fast jag egentligen höll på att skriva på recensionen av boken Takaisin kirkkoon som är en riktigt intressant forskningsrapport om vilka orsaker som ligger bakom att folk skriver in sig i kyrkan. Alla de där människorna det inte just talas om för att de hamnar i skuggan av alla de som skriver ut sig. Kanske jag får återkomma med ett referat av boken sen när jag läst hela och skrivit recensionen? Kanske det kan intressera någon annan att höra varför folk vill höra till kyrkan? Eller så inte…

Ha det bra!
Jag ska fortsätta skrapa i springorna…

Mellanrapport från studiekammaren

      Kommentarer inaktiverade för Mellanrapport från studiekammaren

Nu har drygt halva höstterminen gått och det är sju veckor till jul. Jag skrev tidigare om kurserna för hösten och visade mitt rutiga papper med studieplaneringen. Jag älskar fortfarande att få dra ett kryss så fort jag fått nåt gjort! Jag har faktiskt fått kryssa av en hel del redan men mycket återstår.

För en liten tid sen insåg jag att jag i princip bara jobbar med franskan, latinet, islam-kursen och vetenskapsteorin. De kurserna betyder i och för sig 20 studiepoäng men jag har 10 studiepoäng läskurs som jag ska ha klar till julen också! Jag måste alltså omdisponera och effektivera min tidsanvändning om jag inte vill läsa studieböcker hela jullovet.

recensionVetenskapsteorin är nu klappad och klar så där får jag lite extra ledig tid för att läsa. Franska deltenten, som jag trodde att jag inte skulle klara, gav mig en stark trea. Jag kan pusta ut lite grann där. Latinets deltent hade jag i förrgår och den tyckte jag att gick bra. Den är åtminstone godkänd, det är jag säker på. Islamkursen har visat sig vara jätteintressant, lärorik och inte så krävande vilket är skönt. Alltså gäller det nu bara att plocka fram läskursens böcker och recensera dem.

När jag gör recensioner gillar jag att göra ett snyggt försättsblad. Det är inte särskilt komplicerat att åstadkomma men ger en snygg ram på min text. Dels piggar det upp mig när jag skriver, dels kan det pigga upp examinatorn som ska läsa och bedöma det hela och fram för allt så blir det ju ett snyggt kompendium att spara för möjliga kommande behov!

Träigt, mörkt, kallt, trist…

      Kommentarer inaktiverade för Träigt, mörkt, kallt, trist…

Studiemotivationen visar inte sin vackraste sida just nu. Hösten är inne i sin tråkigaste fas i väntan på vintern. Kurserna är nånstans mitt i och mycket beror på min egen disciplin just nu fast resultaten inte syns just nu. Till på köpet har jag drabbats av en förkylning som gör humöret ännu sämre än annars.

Alltså inte så mycket att dela med sig av, eller hur?

Det är nu som jag bara biter i hop och tänker att det går över. Det är två månader till julottan och när den kommer har jag klarat av en hel del kurser igen.

En god nyhet är att jag nu vet var jag ska göra min skriba-praktik! Jag välkomnas av Åbo svenska församling som är en framåtsträvande församling vad gäller skriftskola. Jag är överlycklig att få göra min praktik med dem och på samma gång få ta del av deras nytänk.

Det speciella med Åbo svenskas skriftskola är att de inleder med lägret och fortsätter bekanta sig med församlingens verksamhet efter det. Jag tycker det är så himla klokt. Jag har i åratal sett ungdomar sitta i av sin gånger i gudstjänsten utan att ha nåt hum alls om vad det är som pågår. Jag tror att ungdomarna får ut mycket mera av sin skribatid när de först lär sig det teoretiska och sen får pröva på det i praktiken.

forsamling-032
Det ska bli superspännande att delta i ett skribaläger. När jag gick i skriban, i slutet av förra årtusendet, var det undervisning i församlingsstugan på förmiddagarna i juni som gällde… Old school så det förslog! Jag minns inte särskilt mycket av undervisningen heller. Hur är det med dig? Vad minns du från din skribatid?

FN dagen 2016

      Kommentarer inaktiverade för FN dagen 2016

Jag är rörd och stolt över att så många kyrkor runt om i världen ringt i sina klockor för Aleppo. På samma gång är jag otroligt frustrerad över att klockklangen i sig inte kan göra slut på kriget bums. Jag hoppas att genklangen ringer i huvudet på de människor som har makt att påverka och att de förstår att vi alla vill ha fred på jorden. På HELA jorden.

aleppoklockor

Vi får fortsätta påverka i den mån vi alla kan. Åtminstone kan vi alla be.

Gud, hör oss när vi ber för alla svaga och utsatta som är drabbade av krig och förföljelser. Hjälp oss att inte tappa modet utan att fortsätta arbeta för fred, tolerans och öppenhet. Herre, förbarma dig!

Here we go again

      Kommentarer inaktiverade för Here we go again

Jag vet att jag ondgjort mig förut men jag kan inte låta bli att återkomma till ett av mina verkliga hatobjekt. Låneböcker med anteckningar. HUR tänker en människa som lånar en bok från biblioteket och klottrar i boken? Tänker hen alls?

20161016_163153

I den här boken är det gott om understrykningar och omringningar. I blyerts visserligen, men ändå. Antecknaren hade kunnat sudda ut allt innan hen lämnade tillbaka boken. Nog för att det skulle ha gått åt ett gummi eller två till den saken.

När vi har diskuterat saken med mina studiekompisar har några erkänt att de gärna lånar böcker med understrykningar för att underlätta sitt eget läsande. Fast, en kompis hade insett att de understrykningar som fanns i boken inte nödvändigtvis sammanföll med vad hen tyckte var viktigt. Kanhända läsaren innan hade en annan problemställning att ta i beaktande?

Nåväl, i den här boken har jag nästan kommit över min ilska. Den har förbytts i fascination och jag skulle gärna träffa antecknaren för att fråga: Varför så frikostigt med understrykningar och omringningar? Jag har fått lära mig att bara stryka under det allra viktigaste för annars förlorar understrykandet sin effekt. Ställvis är texten svår att läsa för att den döljs av alla streck och ringar.

Du som gillar understrykningar och lånar böcker, har du hört talas om post-it lappar?
Inte? Läs mera här!

Ring klocka, ring!

      1 kommentar till Ring klocka, ring!

20160718_092343När jag först hörde om att kyrkklockorna skulle ringa för offren i Aleppo tänkte jag att det var en vacker gest, men vad ska det tjäna till? Först var den en kyrka, sen var det några tiotal. Plötsligt var de över hundra och senaste rapporten var att över två hundra kyrkor i Finland och flera i Sverige och en i London deltar i begravningsringningen för Aleppo varje dag kl 17 fram till FN dagen! Jag grät när jag läste att BBC hade lyft upp aktionen i sitt nyhetsflöde. Nu kan budskapet spridas över hela världen. Jag hade inte räknat med effekten av att många sluter upp och gör något tillsammans. Jag tänker att jag åter en gång lärt mig att det är viktigt att agera. Att göra nånting, oavsett om det känns futtig och obetydligt.

Jag är oerhört stolt över vår evangelisk-lutherska kyrka i Finland. Jag är oerhört glad över att en människas idé kan förverkligas och sedan sprida sig med löpeldens fart över hela landet och ut över nationens gränser. Nu undersöker jag varför inte min egen församlings kyrka syns på kartan. Nog deltar vi väl? Om inte, så vill jag hjälpa till att ringa!


På den här kartan ser man vilka kyrkor som är med, eller åtminstone alla de som meddelat webbsidans upprätthållare om att de deltar.

Jag kan inte låta bli att lägga till dikten Nyårsklockan som visserligen är skriven just för nyårsnatten men jag hoppas att den här FN-dagen kunde få bli till ett nyår för fred i världen och speciellt Syrien. Här kan du läsa om dikten, författaren och översättaren ifall du är nyfiken.

Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten
Mot rymdens norrskenssky och markens snö;
Det gamla året lägger sig att dö…
Ring själaringning över land och vatten!

Ring in det nya och ring ut det gamla
I årets första, skälvande minut!
Ring lögnens makt från världens gränser ut,
Och ring in till sanningen till oss, som famla!

Ring våra tankar ut ur sorgens häkten,
Och ring hugsvalelse till sargad barm
Ring hatet ut emellan rik och arm
Och ring försoning in till jordens släkten

Ring ut bekymren, sorgerna och nöden,
Och ring den frusna tiden åter varm
Ring ut till tystnad diktens gatularm,
Men ring till sångarhjärtan skaparglöden

Ring ut den stolthet, som blott räknar anor,
Förtalets lömskhet, avundens försåt
Ring in det rätta på triumfens stråt,
Och ring till seger mänsklighetens fanor

Ring, klocka, ring… och seklets krankhet vike;
Det dagas, släktet fram i styrka går!
Ring ut, ring ut de tusen krigens år,
Ring in den tusenåra fredens rike!

 

Det ska vara en icke-fråga!

      2 kommentarer till Det ska vara en icke-fråga!

sleeping-297048_640Jag råkade ta del av ett kort resonemang mellan två studiekompisar idag. Bör nämnas att det är två aktiva, trevliga tjejer som är måna om sina studiekompisar. Frågan som diskuterades var ifall den ena tjejen skulle kunna erbjuda nattkvarter till en manlig studiekompis efter en sits. Hennes pojkvän skulle också vara hemma den natten. Kunde hon låta studiekompisen sova över eller skulle det leda till en massa snack? Den här frågan borde enligt min logik vara en icke-fråga!

Om det hade gällt en kvinnlig studiekompis hade ingen funderat ett dyft. Om det hade varit en kille med sin flickvän hemma som bjöd in en killkompis hade ingen funderat ett dyft. Men när studiekompisarna är av olika kön blir det plötsligt en fråga att diskutera. Jag är faktiskt ganska upprörd över att vi Anno Domini 2016 inte kommit längre än så här.

Jag tycker det är otroligt tråkigt att en ung kvinna inte kan vara generös och gästvänlig mot en manlig studiekompis utan att överväga vad det kan medföra för henne senare. Jag har svårt att förstå varför någon skulle kritisera henne. Tvärtom tycker jag att hon, om hon erbjuder nattkvarter åt en vän, är att berömma för sin generositet. Allt annat är sexism, trångsynthet och skenhelighet.