De där dagarna när det känns som att allting suger. Vilket uttryck förresten. It sucks! Jo, det är alltså en direkt översättning från engelskan. Nåja, de dagar när det känns motigt, när man är trött och uppgiven. När det känns som att alla borden och måsten bara väller över en och håller på att dränka en. De där dagarna när man undrar varför man alls steg upp ur sängen.
Just de dagarna ser man väldigt lite av i bloggtexter tycker jag. Jag får väl erkänna att jag inte är en särdeles flitig bloggläsare så mitt urval är begränsat men om jag lägger till alla statusar i sociala media blir det lite bredare. Inte är det så väldigt ofta vi väljer att hänga ut missmod, ångest, ilska, misslyckanden och trötthet. Eller nu när jag tänker efter är det nog rätt okej att skriva om trötthet. Den drabbar oss alla ibland.
En förlamande trötthet låg över mig som en våt filt igår. Inte så konstigt när jag tänker på vad jag gjorde dagen innan men ändå irriterande. Jag har en allt för lång to-do-lista (åter engelska! Duger inte svenskan längre?) och många saker som jag bara måste ta itu med, helst igår. Jag vet att jag borde äta bättre och regelbundet. Jag vet att jag borde motionera mera. Jag vet att jag borde skapa rutiner och hålla fast vid dem. MEN, när man är så trött som jag var igår är det svårt att få någonting gjort alls. Då ligger det inte särskilt högt på listan att ta sig själv i kragen och göra förändringar. Oberoende av hur fantastiskt mitt liv skulle bli om jag bara tog tag i mig själv.
Så jag valde att sova en stund på dagen för att orka sitta lite till framför datorn och transkribera. Jag valde att lägga mig ganska tidigt för att kanske orka lite bättre idag. Kanske jag någon dag rent av kommer mig för att äta bättre, motionera mera och skapa rutiner…