Det känns som att jag suttit på min kammare och studerat eller våndats hur länge som helst. Det är inte helt sant kanske men det som är sant är att jag inte har hunnit träffa mina vänner särskilt ofta. Så nu på lördagen hade jag stämt träff med två väninnor. 
Först tog den ena mig med ut på att fotografera. Det är en hobby som fått ligga i träda rätt länge nu så det var riktigt roligt att försöka fånga det ena och det andra på bild. Resultatet blev si så där för det krävs faktiskt övning för att fånga bilderna så som man själv vill att de ska bli. Desto trevligare är det då att väninnan är proffs och lyckades fånga mig på bild. Efter fotandet var det dags för lunch så vi gick på restaurang och åt gott. Åh, så skönt det är att få förbättra världen med en god vän!
Den andra väninnan var hemma med sjukt barn så vi satt vid köksbordet mesta delen av tiden men ack, vilka härliga samtal man kan föra vid ett köksbord! Vi pratade om ditt och datt, om kyrka, teologi, församling och kanske lite lokalpolitik också. Det hann bli kväll innan jag åkte hemåt igen och ändå hade inte samtalsämnena tagit slut.
Jag känner mig på ett sätt nybadad av att ha fått ventilera mina tankar så här en hel dag! Med båda väninnorna skiljdes vi åt med orden: Det här måste vi göra om, snart!