Det har blivit få dagar i Åbo den här hösten men idag var det dags för graduseminarium, ämneskaffe och biskopens besök. Så det blev en heldag i stan. Gradusemi var givande. Jag fick vädra mina framsteg med gradun, fundera på vad jag ska ta tag i till näst och ställa frågor kring det helt praktiska. SÅ roligt! En av handledarna tyckte det lät som att jag visste vad jag håller på med. Haha, tycker jag. Bra om det låter så men jag har inget grepp om det här över huvud taget! Eller nåja, nåt grepp har jag väl men jag vet inte hur man skriver en gradu så den biten känns ganska främmande fortfarande. Jag försöker intala mig att det här bara är en rapport som jag skulle kunna göra på jobbet så känns det inte så rysligt skrämmande.
Efter gradusemi satte jag mig och bläddrade i några andras pro gradu avhandlingar för att få grepp om hur jag ska skriva. Professorn pekade ut några bra så att jag har goda förebilder att gå efter. Tur det, för det skulle ju vara snopet att göra om andras misstag. Det känns som att det här är helt möjligt, faktiskt.
Nu ska jag snabbt transkribera färdigt de sista av intervjuerna så att jag sedan får börja producera text. För just nu känns det jätteinspirerande. Eller, nej vänta, jag ska ju göra en enkät till näst som jag ska skicka ut så fort som möjligt för att få svaren så fort som möjligt. Åh, det är mycket nu! Spännande och roligt!
På kvällen kom biskopen på besök och han blev intervjuad av vår fina studentkaplan Emma Audas. En del knepiga frågor ställde hon och biskop Björn fick riktigt tänka efter. Under frågestunden blev det riktigt bra diskussion. För mig var ju diskussionen kring kvinnliga präster, förespråkare av den gamla ämbetssynen och väckelserörelsernas ledares roller i frågan extra intressant. För det ÄR en fråga som manglas om och om igen, även bland de studerande. En väninna uttryckte det idag som att det är ju egentligen bra att man möter motståndet redan under studietiden så att man inte blir helt överrumplad sen när man blir präst och kommer ut i verkliga livet. Fast, jag tror att hon kanske blir mera överrumplad av hur lite motstånd hon kommer att möta i det dagliga jobbet som präst den dag hon är det.
Så det var en givande studiedag med den härliga förmånen att få träffa sina studiekompisar och hinna umgås över lunch, vid ämneskaffe och vid sidan av studierna. Jag tror nästan jag måste åka in till stan lite oftare…