Jag tänkte lite att jag kanske har för bråttom det här året för att hinna sjunga i kyrkokören S:t Olofs sångare men eftersom det är så underbart att sjunga gjorde jag rum i kalendern. Vi har en ny dirigent och det är fräscht med nya sånger och nya grepp. Det som ändå inte ändrat sedan förr är alla den härliga skratt vi delar under övningarna. Vi sjunger, skrattar och mår gott.
Ikväll kom jag till slutsatsen att jag inte har tid att låta bli körsången. Den är en ventil, ett må-bra-piller och ett härligt sätt att träna de små musklerna i kroppen! Och så är det så fantastiskt att kören är en liten men duktig grupp. Det har skett en liten föryngring och några äldre sångare har flyttat till Pensionärskören. Det här har lett till att kören nu snabbt tar till sig nya sånger och redan första gången vi sjunger genom en sång kan vi lägga samman stämmorna och börja fila på saker. Det känns alldeles fantastiskt! Utmanande och roligt är det! Det känns faktiskt som att jag vill öva på sångerna hemma för att vara lika duktig som de andra. Det är inget måste men känslan av att det går så bra gör att jag vill kunna göra ännu bättre!
Här kan du lyssna på en sång kören sjöng för några år sedan. Då var vi en lite större kör men jag tror att vi inte ligger långt ifrån i sound nu heller.