Nog blev det ju en intensiv vecka, det kan jag inte förneka. Först till Åland, som jag skrev om här, sen en dags andningspaus då jag försökte få nerskrivet lite av min intervju men inte riktigt orkade. Så på torsdagsmorgonen styrde jag bilen norrut. Först till Åbo där jag hade stämt lunchträff med en studiekompis för att hen ville fråga om hur man gör radioandakter. Det är ganska spännande när man ska göra sin första radioandakt, det minns jag nog.
Efter lunchen körde jag då norrut från Åbo. Jag körde som kartan här bredvid visar den blå rutten. Jag körde till Nykarleby där jag fick sova över hos min fina studiekompis H. Hon meddelade att maten väntar när jag kommer fram bara jag meddelar när jag närmar mig. Vilken lycka att få komma till färdigt dukat bord och bara behöva sätta sig ner! Sen satt vi där och pratade, filosoferade, förbättrade världen och njöt av att äntligen ha en hel kväll tillsammans! Till slut måste vi gå och lägga oss fast det hade funnits massor kvar att prata om. Följande morgon fick jag åter sätta mig till bords och vi hann prata bort en stund till vid morgonmålet. Jag fick till och med order om att packa med mig vägkost från morgonmålsbordet! Åh, du är nog en underbar vän H! Smörgåsarna kom väl till pass under dagen!
Innan jag åter styrde bilen norrut tog jag mig en liten svängom i Nykarleby till Kristliga folkhögskolan. Det var där jag gick kyrkvaktmästarutbildningen för dryga 12 år sedan. Jag bara måste ta en liten snabb titt när jag för en gång skull var i stan! Så hann jag också ta en fin turistbild av kyrkan med sitt sneda kyrktorn. Det har skett förändringar i stan men ändå kändes den så välbekant. Jag måste nog göra ett nytt besök med lite bättre tid nåt varv. Jag har ju minst en annan vän i trakten som väntar på besök som jag ogörligt hann med den här gången.
Så efter min snabba rundtur i Nykarleby körde jag till Jakobstad och sedan till Vasa för att samla ihop mitt intervjumaterial till gradun. Vilka underbara samtal det blev! Vad mycket jag får ta del av och så mycket jag får lära mig! Fast det blir så många kilometer längs vägarna är det väl värt det för att få göra intervjuerna ansikte mot ansikte.
Från Vasa körde jag sedan raka vägen hem. Nästan bokstavligen för håhhå jajjaa vad vägarna är raka i Österbotten. Jag startade lite efter klockan tre och hemma var jag strax före klockan tio. Det blev inte många stopp på väge
n, ett för att köpa något ätbart och ett för att fylla på bränsletanken. Föret var helt okej, vägarna var saltade och våta men inte hala. Slaskigt var det och bilens färg är nästan svår att känna igen nu under lagret av vägsmuts. Innan jag var hemma hade jag ont i högra foten för att jag inte vågade använda farthållaren ifall det hade varit halt. Ändå kan jag konstatera att efter 1040 km bakom ratten på två dagar så har jag en bekväm bil att köra långt med. Så jag tror att jag inte byter bort den ännu på ett bra tag fast jag har funderat på det.
Nu visar kalendern att jag får några dagar hemma utan längre utflykter innan det sen bär av till Nyland för att göra intervjuer där. De här dagarna är bokade för att dels ta tag i kursen Offentlig förvaltning och dels för att transkribera intervjumaterialet från Österbotten. Det blir många timmar framför datorn innan det är gjort. Målet är ju att få gradun färdig i mars så nu gäller det att nöta så väl stol, tangenter som hjärnceller.