Min andra radioandakt sändes 7 september 2015 och man kan lyssna på den på Arenan (klicka här) om man bor i Finland. För den som inte kan lyssna och bor utomlands publicerar jag texten här.
 |
| Damerna på bilden har inget med texten att göra |
Nu blir det aftonandakt i Radio Vega, mitt namn är Janette Lagerroos och mitt tema för ikväll är tacksamhet.
Anna sitter stilla med händerna i knät. Hennes händer är tunna och huden rynkig. Jag tänker att hon ser ensam ut. Jag vet att hon varit änka länge och några av sina barn har hon följt till graven. Hon bor i en liten lägenhet med några få möbler. När jag frågar hur hon har det så säger hon: jag har det så bra. Jag har allt jag kan önska mig. Efter ett långt liv med många tunga dagar är hon ändå tacksam.
Det har varit ett fantastiskt år! sade Sara, hon som drabbats av cancer och fått kämpa med så mycket det senaste året. Cancern, cellgiftet, håret som föll av, medicinerna, biverkningarna, strålningen, den söndriga huden, tröttheten och de stora frågorna. Trots allt som varit så jobbigt och tungt utbrister hon: Det har varit ett fantastiskt år! Efter allt det svåra är hon tacksam.
Rut kommer cyklande emot mig och ler som solen själv. Hon kan ta sig fram med cykeln fast fötterna inte riktigt har någon känsla och det är svårt att stå och gå. Under ryggoperationen som skulle ta bort smärtorna gick någonting snett och en nerv skadades. Känslan i fötterna försvann och konvalescenstiden blev mycket längre än beräknat. Värken i ryggen är borta och nu känner hon hur det ibland pirrar till i benen och i fötterna när känslan är på väg tillbaka men det går långsamt. Hon hade planerat återgå till jobbet efter ett par, tre månader men nu har det gått åtta månader och hon har försiktigt börjat arbetsträna. Även om det inte blev som planerat är hon ändå tacksam.
Marta kommer in rusande med en take away kaffe i handen. Håret är rufsigt och handväskan sväller över av diverse bra-att-ha-saker. Hon ursäktar sig hastigt för att hon är sen, vilket hon allt som oftast är, och berättar snabbt hur otroligt bråttom hon haft. Det var mycket på jobbet, ungarna skulle ha mat och en skjorta behövde strykas, huset såg ut som efter ett bombnedslag och faster ringde just när hon var på väg ut genom dörren. Sen ville inte bilen starta och nu är hon jättetrött och stressad. Hela livet känns som en enda röra. Tacksamheten står nog inte högt på listan av känslor just nu.
Utifrån sett och mätt med den måttstock som är dagens melodi hade jag inte förväntat mig att de första tre kvinnorna skulle uttrycka tacksamhet efter vad de gått igenom. De bär alla på livsöden som kunnat leda till bitterhet och ilska. Marta däremot, ser ut att ha allt man kan önska sig. Hon är frisk, hon har familj, ett eget hem, jobb och materiellt sett allt vad man behöver men hon är stressad och har svårt att se det goda i allt hon har. Om hon skulle stanna upp och reflektera över hur hon har det skulle hon kunna känna tacksamhet, men det hinner hon inte nu.
Jag tror starkt på att hemligheten bakom tacksamheten är just de två små orden ”stanna upp”. När man stannar upp och tar sig tid att reflektera över det man varit med om och vad man har så hittar man tacksamheten. Varje dag innehåller något litet frö till tacksamhet. När man har det eländigt så omvärderar man livet och börjar lägga märke till de små ljuspunkterna. Man blir tacksam för en stund utan värk, ett hem som är varmt och tryggt, en pratstund, god mat, vackert väder, ja ämnet för ens tacksamhet kan vara vad som helst.
När man då känner sig så tacksam, vem ska man vända sig till? Vem kan ta emot ett tack för solen som värmer på kinden? Vem kan förstå att man är tacksam för de små ljuspunkterna mitt i det eländiga? Jag vänder mig till Gud, vår far i himlen som skapat allt och som genom Jesus blivit människa och förstår varje skiftning i våra liv. Det finns ingenting som är främmande för Gud. När livet är motigt är det lätt att vända sig till Gud med sina klagomål och frågor men det är lika viktigt att vända sig till Gud med sin tacksamhet.
Vi får be tillsammans: Tack Gud för den här dagen som rymt så mycket. Tack för att jag vaknade till en ny dag och tack för allt jag fått vara med om idag. Tack för alla människor runt omkring mig och tack för varje stund av glädje. Tack för de mörka stunderna som ger kontrast och framhäver de ljusa. Tack för att du vandrar med mig varje dag och tack för att jag tryggt får somna in till den kommande nattens vila. Amen.
[Musik: Psalm 306 ‘Tack, min Gud, för vad som varit’ med Jubilatekören]
Tack för den! Jag länkar från min blogg hit.
Finemang!
Tack för fin andakt. Träff – sjönk. Och tack för linken. Hittade inte via Arenan då jag inte visste titeln. Hoppas du får göra fler andakter.
(Kommer det här på dubbelt så beror det på vår skraltiga uppkoppling…)
Tack för responsen! Jag hoppas också få göra flera andakter för det är utmanande och utvecklande. Fram för allt tycker jag att både Andrum och kvällsandakterna är ett fantastiskt fint forum att nå människor!