Jag har ångest.
Jag har prestationsångest.
Det är inte så att jag har en massa uppgifter ogjorda där deadline kommer rusande och stressar mig utan jag har en massa böcker jag borde läsa och recensera så småningom (läs: nu, genast, med det samma). Nio böcker att recensera, en bok att tenta, och en lite längre essä att skriva om egna erfarenheter. Det som stressar mig är mina egna krav och min känsla av otillräcklighet. Jag har ju bara begränsad tid för studierna och snart är det sommar och jag är tillbaka på jobb igen. Så därför vill jag ju ha undanstökat så mycket som bara möjligt. Jag känner att jag inte riktigt varit så effektiv som jag skulle ha velat vara.
Svårast är egentligen det att jag inte riktigt vet vad jag håller på med. Jag har ingen klar studiemetod och jag är inte helt på det klara med vad som förväntas. Jag borde lämna in en recension för bedömning så att jag kunde ha den som måttstock för framtiden. Åh, jag avskyr att inte ha full koll!
Jag andas djupt och tänker var barmhärtig mot dig själv.
Kommer tid, kommer råd.
Gör en boklista. Ta en bok i gången. Dra streck över då du skrivit din recension. Ta nästa bok. Segt, systematiskt, slutfört.
Jag gjorde faktiskt en lista tidigare i våras, efter att jag kikat över axeln på en studiekompis och studerat hennes lilla "to-do-lista". Hon hade delat in böckerna i kapitel också och det tyckte jag var smart för då får jag ju kruxa för flera gånger än bara en gång för hela boken! Den listan motiverade mig att ta tag i uppgifterna och jag skrev in föreläsningar och uppgifter på listan också så blev det ännu fler kryss att rita! Mycket roligare än att känna oro för obestämbara uppgifter som spökar.