I november fick jag veta att teologiska studentföreningen brukar fira grötfest i början av december. Det är gulisarna som ordnar den och den börjar klockan 6 på morgonen. Ursäkta va? Klockan SEX på MORGONEN? Jahaja, ja vad annat kunde man vänta sig av en teologisk studentförening?
Nåja, vi var ett gäng gulisar som slog i hop våra klocka huvuden och planerade festen. Jag meddelade omgående att jag gärna tar hand om gröten för jag vet att jag har erfarenhet på den fronten och då vet jag exakt vad jag behöver tänka på. Vi pysslade ihop en riktigt fin anmälningslista och en hög med fina inbjudningskort för lärarkåren som sedan delades ut med sång i kafferummet. Vi träffades regelbundet och planerade flitigt och roligt hade vi hela vägen.
Så kom kvällen innan festen och vi strålade samman i Metodistförsamlingens utrymmen som vi fick låna för festen. Jag kom med hela bilen lastade med allt möjligt, det var som värsta cateringservicen! Vi pyntade salen och borden och fick till en riktigt julig och trevlig stämning.
 |
| Pysseltomtarna hade fixat till dekorativa bord |
 |
| Tomtemor och grötkocken |
Jag hade förberett mig för detta nattskifte genom att sova några timmar på dagen så jag var pigg och glad hela natten. Klockan två satte jag igång grötkoket och sen stod jag och rörde i grytorna mest hela tiden tills festen började.
 |
| Glögg serverad ut prima kaffekanna |
Vi inledde med glögg och pepparkaka innan några tredje årets studerande höll en liten andakt och sen satte vi oss till bords och avnjöt gröten.
 |
| Kön ringlande sig fram till serveringsfaten |
Ja, eller snarare så att de satte sig till bords för min vana trogen snurrade jag på i köket. Visst åt jag av gröten och den var så god som gröt ska va enligt mig men när jag ätit min gröt började jag städa undan i köket medan orken ännu räckte till. De andra stackars gulisarna såg mera överkörda och utmattade ut än glada festvärdar.
 |
| Tänk att så enkla ljus kan göra så härligt stämning |
Hur som helst så blev det en riktigt lyckad grötfest och festtalet hölls av amanuens Marjo Ahlqvist med en äran. Vid åtta tiden klingade min ork av och tröttheten sköljde över mig men då var det mesta över och det gällde bara att hålla sig vaken hela vägen hem. Jag kom helskinnad hem och slängde mig i sängen och sov några timmar. Nattskift är nog inte längre nåt jag saknar men erfarenheten är ändå inte dum att ha. Jag klarar ännu av det.