HUR kan en del dagar vara så fruktansvärt tröga? Jag skrapar och skrapar men intresset för studierna verkar ha runnit ut och gömt sig i golvspingorna. Eller nåt i den stilen.
Pixabay.com
Jag steg upp lite efter sju och lät morgonrutinerna ta sig tid. Sen satte jag mig ner med latinboken och översatte en uppgift, nej faktiskt två! Suck. Sen var hjärnan mos och jag hade ingen lust att pränta former av qui, quae, quod och is, ea, id fast jag vet att det är jätteviktigt och supernödvändigt för att jag ska förstå någonting alls i fortsättningen. Deltenten förra veckan gick faktiskt bra för jag fick en fyra, men jag inser att loppet inte är vunnet ännu, den andra deltenten ska också klaras av. Jag är så förnuftig att jag vet att det skulle gälla att pränta lite former varje dag eller åtminstone varje vecka nu för att inte drunkna i sånt som jag måste kunna till nästa deltent men förnuftet vinner inte alltid.
Så här sitter jag nu och bloggar fast jag egentligen höll på att skriva på recensionen av boken Takaisin kirkkoon som är en riktigt intressant forskningsrapport om vilka orsaker som ligger bakom att folk skriver in sig i kyrkan. Alla de där människorna det inte just talas om för att de hamnar i skuggan av alla de som skriver ut sig. Kanske jag får återkomma med ett referat av boken sen när jag läst hela och skrivit recensionen? Kanske det kan intressera någon annan att höra varför folk vill höra till kyrkan? Eller så inte…
Ha det bra!
Jag ska fortsätta skrapa i springorna…
Jo, återkom gärna med en referat! Det ser jag fram emot!