För att fira att det är 30 år sedan vår psalmbok togs i bruk har Åbolands svenska kyrkosångskrets rf med hjälp av Åbolands församlingar sjungit sig genom hela psalmboken i form av en psalmfläta. Läs mera om projektet här. Det är ett omfattande projekt med ett psalm-maraton som detta. Lite lättare blev det genom att man delade upp sjungandet av psalmerna på varje församling och kapellförsamling. I Nagu har vi sammanlagt sjungit 50 psalmer uppdelat på tre allsångsaftnar.
I kväll sjöng vi de 16 sista psalmerna av vår kvot i Nagu kyrka. En deltagare utbrast efteråt att varför ska man komma ut med ett tillägg till psalmboken när vi ikväll sjungit 16 psalmer som hon aldrig sjungit förr? Hon menade att de 585 psalmer som nu funnits i 30 år fortfarande går att ösa ur. Det är alldeles sant. Inte ska vi slänga ut psalmboken bara för att vi fått ett tillägg! Båda behövs vill jag påstå och det tror jag nog att deltagaren också kan hålla med om men jag vill uppmana till att inte glömma bort de stora skatterna som redan finns bara för att vi fått några nya guldpengar.
Flera av psalmerna vi sjöng ikväll var utmanande att sjunga eftersom de var obekanta, hade stort omfång från låga till höga toner och en del melodier var lite kluriga. Spännande var det ändå att bekanta sig med dessa “nya” bekantskaper. Jag satt där och tänkte att även om psalmen var tung eller krånglig att sjunga så kan man läsa texten och få del av stor visdom. Det kan vara väl värt att kolla in vilka psalmer som föreslås för söndagens gudstjänst i Kyrkpressen och läsa dem. Plötsligt kan man hitta en ny pärla!