Idag höll jag då min övningsgudstjänst. Spännande och jätteroligt!
Det som gav mig en extra utmaning var att jag i söndags drabbades av en flunssa som jag med allt våld har motat framför mig men inte blivit av med. Idag var rösten krasslig och pratandet lockade fram präktiga hostattacker. Jag hade förberett mig med ett glas vatten och utan det hade jag inte kunnat genomföra gudstjänsten. I ett skede var jag till och med tvungen att gå till sakrisitan och slänga en halstablett i munnen för att lindra svedan och kliandet i halsen. Trots det här handikappet genomförde jag min gudstjänst och det gick utan större missöden. Några små missar gjorde jag men det märkte inte mina kurskamrater dess mera av så jag är riktigt nöjd.
Skärmdump från inspelningen av dagens gudstjänstövning. Därav den usla bildkvaliteten.
Omdömet jag fick var att jag utstrålade lugn och att jag verkade veta vad jag höll på med. De menade att mina tio år som vaktmästare nog gett mig en vana och säkerhet att stå framför församlingen.
Jag känner nog av en viss adrenalinkick idag. Jag känner mig som en segrare som övervann röstens trilskande! Nu får jag ändå betala för det med ont i halsen och några dagars tystnad så att rösten får återhämta sig.