Min bästa tid är nu för någon annan tid har jag inte.
Igår är borta för alltid.
I morgon vet jag inget om.
Nu har jag fem veckor på mig att skriva klart min gradu. Det känns rätt skönt att inte tänka på annat. Eller nåja, som vanligt är det en sanning med modifikation. Det infaller ett föredrag och en jubileumsfest alldeles snart och så funderar jag ju en del på vad allt som händer sen när jag har gradun klar. Sen har jag ju en praktikrapport att skriva också, den får jag inte glömma! I förra veckan insåg jag att jag måste börja tänka på ämbetsdräkten så småningom. Så, jag borde väl ringa till syateljén och fråga hur länge det tar från beställning till leverans…
Åter rinner tankarna iväg på annat än på gradun. I morse satte jag mig framför datorn och tog fram gradutexten. Rätt fort fick jag nedskrivet ungefär en sida text innan tankarna åter trasslade ihop sig. Det var en skön känsla att få ta tag i texten och veta att det här är allt jag förväntas och ska syssla med den närmsta tiden. NU ska jag sätta allt krut på att få ner mina tankar på papper! Fortfarande är jag nyfiken, intresserad och glad över att få jobba just med frågorna kring hur kvinnor som är präster bemöts. Det är en hjärtefråga för mig.